Bruket av tobak ligger i Sverige på samma nivå som i många andra europeiska länder. Trots det är risken att avlida i en tobaksrelaterad sjukdom mindre i Sverige än i något annat europeiskt land. Detta kallas den svenska paradoxen. Detta gäller män! Orsaken till detta tros vara att svenska män snusar i högre grad än de röker.

SNUS & HÄLSA

I vetenskap och media

Umeå universitet
Snus ger inte cancer i munhålan

Fredagen den 20 november försvarar Elsy-Britt Schildt, Institutionen för onkologi, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln Orsaksfaktorer för munhålecancer. Disputationen äger rum kl 10.00 i Sal B, Tandläkarhögskolan 9 tr.
Fakultetsopponent: docent Gunnar Steineck, Klinisk epidemiologi, Institutionen för Onkologi och Patologi, Karolinska Institutet, Stockholm.
Elsy-Britt Schildt är född och uppvuxen i Karlskoga, Värmland. Hon tog läkarexamen vid Karolinska Institutet 1984 och är utbildad onkolog vid Norrland Universitessjukhus i Umeå där hon tjänstgjort under 10 år och fullgjort sin forskarutbildning. Sedan snart fyra år tjänstgör hon vid onkologiska kliniken vid Lunds Universitetssjukhus.

Orsakerna till uppkomsten av cancer i munhålan är otillräckligt kända. Tobaksrökning och alkohol är beskrivna som riskfaktorer i tidigare studier från olika länder. Snusets roll har blivit mycket omdiskuterad efter det att amerikanska studier påvisat ökade risker. Olika möjliga riskfaktorer, inklusive svenskt snus, har i det här avhandlingsarbetet undersökts i en omfattande fall-kontrollstudie. Någon överrisk för munhålecancer hos snusare har inte kunnat påvisas. Rökning bekräftades däremot som en klar riskfaktor.

Vad beträffar alkohol visar resultaten en betydande överrisk för munhålecancer hos högkonsumenter av öl och sprit men inte av vin. Återkommande herpesinfektioner i munhålan och på läppen visades vara en oberoende riskfaktor för cancerutveckling i munhålan och framför allt när infektionen är belägen på läppen. Tandproteser, tandbryggor eller olika tandfyllningar gav inga överrisker för munhålecancer, inte heller upprepad röntgen av munhålan.

Vad beträffar yrkesrisker pekar resultaten på en ökad risk för munhålecancer hos verk-stadsssnickare och pappersmassearbetare. En ökad risk sågs också hos de individer som var exponerade för fenoxisyror. På grund av samvariation med tobak och alkohol måste dock resultaten tolkas med försiktighet.

Exponeringsdata har vidare jämförts med uttryck av proteinet p53, proliferationsmarkörerna PCNA och Ki-67 liksom onkgenen bcl-2, utan att något tydligt korrelationsmönster påvisats. Dessutom har en ny oväntad ej slumpmässig deletion (förlust av kromosomdel) i p53 genen hos en grupp av cancerfallen påvisats. Kvinnor var överrepresenterade i denna grupp som för övrigt tycktes sakna tydliga riskfaktorer för munhålecancer som till exempel rökning.

Elsy-Britt Schildt nås på tel: 046-17 75 20. Onkologiska kliniken, Lunds universitetssjukhus

Marit Andersson

LÄKARTIDNINGEN, Nr 28-29 – Vol 100 10 juli 2003
Snus mindre farligt än rökning för hjärta och kärl
Fel gömma vetenskap som inte bekräftar hypotes

Kjell Asplund
professor i medicin, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå

Rökare som går över till snus gör en hälsovinst från hjärt–kärlsynpunkt. Om vi blundar för detta faktum riskerar vi att hamna i samma förtroendekris som när det gällde snus och cancer. De vetenskapligt välbelagda negativa hälsoeffekterna av snus är det tunga nikotinberoendet och munhåleförändringarna. Det duger som medicinsk information. Men att gömma undan den vetenskap som inte bekräftar ens hypoteser – det duger inte!

Den forskning som inte kan belägga snusets farlighet spelar Swedish Match i händerna och är ansvarslös, menar Gunilla Bolinder och Göran Boethius (GB &GB) i sin kommentar (Läkartidningen 26–27/2003, sidorna 2310-1) till min översikt om kunskapsläget kring snus och hjärt–kärlsjukdom [1].
Är det är fel att publicera och sammanställa resultat som tobaksindustrin skulle kunna utnyttja till sin fördel? GB&GB förefaller tvärsäkra i sitt svar.
Mer forskning behövs, lyder en mellanrubrik i GB&GBs kommentar. Det är lätt hålla med. Som framgår av min översikt ökar nu den vetenskapliga dokumentationen över snusets effekter på hjärta och kärl ganska snabbt. Det finns ett mycket övertygande underlag för att säga att snuset är mindre farligt än rökning ur hjärt–kärlssynpunkt. Kunskapssammanställningen visar också att påståendet att snus ger manifest aterotrombotisk sjukdom (hjärtinfarkt, stroke, aterosklerotiska förändringar i karotis- och femoralartärer) bygger på bräckligt vetenskapligt underlag.
Mer forskning behövs alltså, enligt GB&GB. Men om resultaten av denna forskning inte stödjer hypotesen om snusets skadeverkningar, då blir den oansvarig, då behövs den inte. Det är inte en konsekvent hållning.

MONICA-studien
Data från MONICA-studien visar att 42 procent av svenska snusare är före detta rökare och 18 procent är blandbrukare, dvs både röker och snusar. Blandbrukarna röker färre cigaretter än de som enbart röker. Epidemiologiska kartläggningar inom ramen för MONICA-studien i norra Sverige talar emot GB&GBs hypotes att snuset saknar betydelse för den minskade rökningen (Figur 1).

Varningstext fick tas bort
Översikten i Läkartidningen visar att rökare som går över till snus gör en hälsovinst från hjärt–kärlsynpunkt. Om vi blundar för detta riskerar vi att hamna i samma förtroendekris när det gäller hjärt–kärlsjukdom som tidigare när det gällde snus och cancer. Socialstyrelsens tvärsäkra »Snus ger cancer« på alla dosor fick under lätt förödmjukande former tas bort när resultaten från stora svenska studier blev tillgängliga. Ingen av studierna kunde bekräfta någon klar överrisk för orofaryngeal cancer eller ventrikelcancer [2-4] eller för all cancerdöd sammantagen [5].

Vi läkare och forskare kan inte med trovärdigheten i behåll marknadsföra snusets farlighet för hjärta och kärl på lös vetenskaplig grund och med hjälp av effekter på enstaka intermediärvarabler. De vetenskapligt välbelagda negativa hälsoeffekterna av snus är det tunga nikotinberoendet [6] och munhåleförändringarna (leukoplakier och blottade tandhalsar) [7]. Ännu opublicerade data visar också på negativa effekter på fostret om modern snusar under graviditeten. Det duger som medicinsk information. Men att gömma undan den vetenskap som inte bekräftar ens hypoteser – det duger inte!
Att så mycket kraft läggs på att bekämpa snuset riskerar att skada kampen mot den stora fienden med massivt belagda skadeverkningar – rökningen.

Prillan är hälsosam, Aftonbladet, 2002-09-01
Professor: Snus räddar svenskar från lungcancer
Prillan räddar svenska män från lungcancer.
Det menar professor Michael Kunze i Österrike.
- Sverige kan skatta sig lyckligt som har snus, säger han.
Cancerstatistik från Sverige och Österrike talar sitt tydliga språk. Var tredje österrikisk man röker men bara var femte svensk. Därför drabbas österrikarna av lungcancer dubbelt så ofta som svenskarna.
- Det är fullständigt galet att tillåta cigaretter och istället bannlysa en i praktiken ofarlig produkt som snus, säger Michael Kunze till Svenska Dagbladet.
Han är chef för Institutet för socialmedicin vid universitetet i Wien.
Vanesnusaren och programledaren Lasse Kronér är skeptisk.
- Jag har svårt att tro att snus är bra. Det innehåller mycket nikotin och är beroendeframkallande.
Men Kunze menar att risken att få cancer av snus är liten. Han tycker att snusförbudet ska bort.
- Snus är på det hela taget fördelaktigt för folkhälsan, säger han till Svenska Dagbladet.
Snus är förbjudet i resten av EU, men Sverige har dispens. Användningen har ökat de senaste åren. Nästan var femte svensk man i vuxen ålder snusar i dag - och allt fler svenska kvinnor går också över till snus.
Samtidigt röker allt färre. År 1980 rökte 36,3 procent, 1998 bara 17,1 procent.
Kunzes undersökning presenteras i morgon på en internationell cancerkonferens i Wien.

Snus, rökning och alkohol som riskfaktorer för munhålecancer. Elsy-Britt Schildt, Mikael Eriksson, Lennart Hardell, Anders Magnusson. Institutionerna för onkologi, Norrlands universitetssjukhus, Umeå och Universitetssjukhuset i Lund, Onkologiska kliniken, Regionsjukhuset, Örebro, Yrkes och miljömedicinska kliniken, Regionsjukhuset, Örebro.
Man har här undersökt samtliga fall av munhålecancer i norra sjukvårdsregionen under åren 1980-89 och jämfört med lika många kontrollpersoner. "Slutsats: Denna studie bekräftar tidigare visat samband mellan munhålecancer och daglig konsumtion av öl och sprit, men ej av vin. Exponering av alkohol uppvisade i denna studie det starkaste sambandet med munhålecancer. Studien visar också samband mellan rökning och cancer i munhålan. Däremot kan ej någon överrisk för munhålecancer iaktagas hos aktiva eller f d snusare, dock kan en svag men ej signifikant överrisk för läppcancer ses hos denna grupp.

Ur intervju med professor Freddie Lewin, Dr i Onkologi, Överläkare på Södersjukhuset:
"Visst finns det cancerogena ämnen i snus. Men nu har vi ju i ett mycket storskaligt experiment, som omfattar 2,5 miljoner invånare, sett efter om det leder till fler cancerfall och det gör det inte. Vi har inte bevisat att snus är ofarligt men att det är oerhört sannolikt att det är oerhört mycket mindre farligt än tobaksrökning".
När det gäller Socialstyrelsens varningsetiketter menar Lewin att stämpeln på snusdosorna är olycklig och tillägger: "Att gå ut med påståenden och direktiv på lös grund sänker folks tilltro till myndigheter och det kan ju inte vara vad de vill"

Ur en intervju i Göteborgs-Posten i april 94 med Professor Tony Axell.
I Tobaksbladet som ges ut av Aktionsgruppen Tobaksfritt Göteborg påstås att snusning ger fler hål i tänderna. Professor Axell svarar: Detta är en myt. Snarare förhåller det sig tvärtom i och med att snus skapar en basisk miljö i munhålan. Inte heller uppstår tandlossning av snus som det gör av rökning. Däremot sker en tillbakadragning av tandköttet.

Snus skyddar mot magsår, SVT, 2003-03-30
Snus som skydd mot magsår. Ja, enligt resultatet av ett forskningprojekt som bedrivits vid Kalix sjukhus kan det vara möjligt. Tusen friska vuxna från Haparanda och Kalix har undersökts för att hitta mag- och tarmsjukdomar. Å bland 100 snusare hade inte en enda magsår. När det däremot gäller rökare så hade fler av dom magsår än vad forskarna förväntat sig. Enligt dom kan det vara ämnen i snuset som gör att den bakterie som orsakar magsår inte trivs.

Sydsveska Dagbladet, 030611
Snus orsakar inte slaganfall

En studie av män från Norrbotten och Västerbotten visar att snusning innebär en lägre risk för hjärt- och kärlsjukdom än vad rökning gör - trots att snusaren får i sig lika mycket nikotin som rökaren. Risken att bli beroende är också ungefär lika stor för båda kategorierna.

Båda sätten att använda tobak innebär att hjärtat slår snabbare och att blodtrycket stiger.

Men det verkar inte vara nikotinet i sig som orsakar slaganfall (stroke), hjärtinfarkt eller åderförkalkning.

- Det verkar som det är förbränningen av tobak och tobaksröken som ger de stora negativa effekterna.

Nikotinet skapar främst ett starkt beroende, säger Kjell Asplund, professor i medicin vid Umeå universitet och den som ligger bakom studien.

Rapporten visar att rökare löper dubbelt så stor risk att drabbas av slaganfall som icke-rökare. Tidigare forskningsresultat visar att risken för hjärtinfarkt är tre till fyra gånger så stor, berättar Asplund.

En orsak till att tobaksrök är så mycket skadligare kan vara att vissa av de cirka 2 500 kemiska substanser som ingår i tobak tas lättare upp genom luftvägarna än via munnens slemhinnor. Andra skadliga beståndsdelar som kan ha betydelse för utvecklingen av hjärt- och kärlsjukdomar bildas dessutom enbart när tobaken förbränns.

- Dessa kan delas in i grupper där både så kallade polycykliska kolväten och oxidativa gaser påskyndar åderförkalknings- och proppbildningsprocessen, säger han.

Enligt Asplund tänker man nu gå vidare med att studera ett eventuellt samband mellan snus och diabetes.

- Det finns vissa tecken på att nikotin kan orsaka diabetes, säger han.

(Källa: Sydsvenska Dagbladet, www.sydsvenskan.se, 030611

Socialstyrelsen
Snus: farligt men inte främst för cancer
Varningstexten "orsakar cancer" på snusdosorna har diskuterats. I en utredning som Socialstyrelsen gjort visas att det finns otillräckligt underlag för påståendet, varför det bör ändras. Däremot är det klart att snusning inte är ofarligt av andra hälsoskäl, varför en varningstext bör finnas, och det nationella målet börs fortfarande vara att förmå barn och unga att inte börja röka eller snusa. Det påpekar Socialstyrelsen i yttrande över "Hälsa på lika villkor – nationella mål för folkhälsan" (SOU 2000:91), delen som rör Mål 12: Minskat tobaksbruk. I allt väsentligt tillstyrks förslagen.
Som en del i att uppfylla att ungdomar inte får köpa tobak föreslås säljtillstånd. Socialstyrelsen anser att tillsynen kan underlättas med ett tillstånd. Kommunerna bör ha rätt att ta ut avgifter för sin tillsyn.

Satsningen på en tobaksfri livsstart kräver ett utökat engagemang från bvc och mvc. Där görs redan mycket, men man har bristande resurser, varför det behövs ytterligare stöd.

Swedish Match
Swedish Matchs ambition är att ständigt sträva efter att reducera eller minimera förmodade hälsorisker i vårt svenska snus samt att ständigt bidra till ökad kunskap om snusets egenskaper och användning. Därför stödjer vi oberoende forskning, samtidigt som vi bedriver eget forsknings- och utvecklingsarbete som är inriktat på en kontinuerlig förbättring av våra produkter.

150 år med svenskt snus
Svenskt snus har en mer än 150-årig historia. I ett helt sekel har snus varit en av de dominerande tobaksprodukterna i Sverige, och dess hälsoeffekter är numera väl genomlysta i ett stort antal vetenskapliga studier.

Bruket av tobak – totalt sett – ligger i Sverige på samma nivå som i många andra europeiska länder. Trots det är risken att avlida i en tobaksrelaterad sjukdom mindre i Sverige än i något annat europeiskt land. Detta gäller män! En bidragande orsak till detta tros vara att svenska män snusar i betydligt högre grad än de röker. Risken för svenska kvinnor ligger i nivå med risken för kvinnor i övriga Europa.

Hjärt & kärl
Snusning medför inte ökad risk för hjärtinfarkt, enligt en WHO-studie som publicerades 2000.

Däremot finns motstridiga resultat avseende snusning och hjärt-kärlsjukdomar. Snusning förefaller dock inte bidra till åderförkalkning.

Snusning ger direkta effekter på hjärtfrekvens och blodtryck. Det är emellertid oklart om snusning leder till kroniskt förhöjt blodtryck.

Cancer
Ett antal vetenskapliga studier har kommit fram till följande slutsatser:

- Bruk av svenskt snus är inte en riskfaktor för munhålecancer.

- Inget samband har påträffats mellan bruk av svenskt snus och svalg- och matstrupscancer.

- Inget samband har påträffats mellan snusning och olika typer av magcancer.

- Dödligheten i cancer är inte förhöjd hos svenska snusare.

Den svenska erfarenheten

Bruket av tobak ligger i Sverige på en nivå som är jämförbar med den i många andra europeiska länder. Trots det är risken att dö i en tobaksrelaterad sjukdom mindre i Sverige än i något annat europeiskt land. Denna paradox har inom forskningsvärlden kallats "The Swedish Experience" - Den svenska erfarenheten - och kan med stor sannolikhet förklaras av svenska mäns unika tobaksvanor. Svenska män röker i avsevärt mindre omfattning än vad som är vanligt i övriga Europa. I Sverige är däremot snusning lika vanligt som rökning.

Risken för svenska kvinnor att dö i tobaksrelaterade sjukdomar ligger dock i nivå med risken för kvinnor i övriga Europa. De svenska kvinnornas konsumtionsmönster av tobak följer nämligen det europeiska mönstret. Liksom kvinnor i övriga Europa har svenska kvinnor aldrig använt snus i någon större omfattning. Detta talar ytterligare för att en av de huvudsakliga faktorerna som bidrar till den fördelaktiga statistiken för svenska män är deras preferens för snus.

Faktaruta:
• 1998 rökte 17.1 % av alla vuxna svenska män. Motsvarande siffra för Danmark var
32 % och för Norge 33.7 % (1).
• 1997 använde 19 % av alla vuxna svenska män svenskt snus (2). I Danmark och Norge används snus i mycket begränsad omfattning.
• 1998 var per capita konsumtionen av tobaksprodukter ungefär lika stor i de skandinaviska länderna: Sverige - 1400 gram, Danmark - 1612 gram och Norge - 1304 gram (3).
• I Sverige övergår fler rökare till snusning än tvärtom (4).
• Sverige blev det första och enda land i världen som uppnådde WHO:s mål för år 2000 att andelen vuxna rökare skall underskrida 20 % (5).
• 1990 var 11 % av dödsfallen bland svenska män i Sverige rökningsrelaterade, vilket var det lägsta i Europa. Den genomsnittliga siffran för Europa var 25 % (6).
• 1990 var risken för en 35-årig man att dö av en rökningsrelaterad sjukdom före 70-års ålder 4 % i Sverige jämfört med 10 % i Danmark och 6 % i Norge. För svenska kvinnor däremot ligger incidensen för rökningsrelaterad dödlighet på en genomsnittlig nivå för Europa (7).
Siffran inom parantes hänvisar till listan över referenser.

Den påtagliga skillnaden i tobaksrelaterade hälsoeffekter mellan svenska män och män i övriga Europa antyder att risker med snusning skiljer sig från rökningens kända hälsorisker. Senare års forskning på snusande svenskar har bekräftat detta. Även om snusning inte helt kan friskrivas från negativa hälsoeffekter har forskningsresultaten givit en helt annan bild av snusets risker än de som är kopplade till rökning.

Faktaruta:
• Incidensen för lungcancer bland svenska män har minskat under de senaste 20 åren. Svenska kvinnor däremot visar en ökande trend i lungcancerstatistiken (8).
• I två epidemiologiska studier som nyligen genomförts i Sverige kunde inget samband påvisas mellan användning av svenskt snus och muncancer (9,10).
• I två nyligen genomförda epidemiologiska studier om magcancer och matstrupscancer, kunde inget samband påvisas mellan svenskt snus och en ökad risk för någon typ av dessa cancerformer (11,12).
• Dödligheten i cancer är inte förhöjd hos svenska snusare (13).
• Risken för hjärtinfarkt är inte förhöjd hos snusare (14).
• I en studie omfattande svenska snusare fann forskarna ingen signifikant höjning av det diastoliska blodtrycket, hemoglobinkoncentrationen, antalet vita blodkroppar, serumkolesterol- eller triglyceridnivåerna. Dessa resultat står i kontrast till resultaten från motsvarande undersökningar på cigarettrökare (15).
• Både snusare och rökare löper en högre risk att dö av hjärt- och kärlsjukdomar än icke- tobaksanvändare. Risken för snusare är lägre än för rökare (13).
• Hälsoriskerna med snus är med stor sannolikhet mindre än de risker som är förenade med rökning (16,17).
Siffran inom parantes hänvisar till listan över referenser.

Sedan början av 1900-talet har det svenska snuset varit av ett dominerande slag - Svenskt Snus tillverkat av Swedish Match. En stark drivkraft för Swedish Match har varit att ständigt förbättra snuset och sätta nya och strängare kvalitetskrav på råvaror, tillverkning och produkter. För tjugo år sedan tog denna strävan form i en vision som idag resulterat i en standard - GothiaTek®. GothiaTek® är ett system för en kontinuerlig minskning av halterna av oönskade ämnen i det svenska snuset.

Nikotinupptag från snus

Nikotin, som förekommer i halter om 0.5-1 % i svenskt snus, har väldokumenterade farmakologiska effekter på det centrala nervsystemet. Det finns emellertid ingenting som tyder på att nikotin per se eller någon av dess metaboliter orsakar cancer i människa (Adlkofer et al. 1995).
Både dosen och upptagshastigheten är av betydelse för att förstå nikotinets biologiska effekter. Den mängd nikotin, som absorberas vid snusning (nikotindosen), kan kvantifieras genom att mäta halten av nikotin eller dess metaboliter i olika kroppsvätskor, t.ex. blod, saliv och urin. Upptagshastigheten bestäms genom att följa ökningen av nikotinhalten i blodet per tidsenhet. Upptaget av nikotin från svenskt snus finns beskrivet i fem vetenskapliga artiklar av olika design och storlek.

Några viktiga forskningsresultat rörande svenskt snus:
• Mindre än hälften av den mängd nikotin som finns i snuset urlakas vid snusning.
• Endast 10-20 % av det nikotin som finns i snuset från början absorberas via munslemhinnan och tas upp i blodet. Detta betyder att endast 1-2 mg nikotin tas upp i blodet från en prilla på 1 gram innehållande ca 10 mg nikotin.
• Nikotin absorberas relativt snabbt från svenskt snus men långsammare än vid cigarettrökning.
• Studier på svenska snusare har visat att de normala plasmanivåerna av nikotin och dess huvudmetabolit, kotinin, ligger på samma nivå hos snusare och cigarettrökare.
• Snusare och rökare, som har samma blodnikotinnivåer, upplever samma subjektiva grad av tobaksberoende.
• Det totala nikotinintaget (dosen) mätt som utsöndring av nikotin och dess metaboliter i urinen är lika för den genomsnittlige snusaren och cigarettrökaren, dvs ca 25 mg per dag.
• Till skillnad från cigarettrökare kompenserar snusare inte sitt nikotinintag vid övergång till lågnikotinprodukter. En sänkning av snusets nikotinhalt till hälften medför en sänkning av nikotinintaget till ungefär hälften.

Effekter på munslemhinnan

Bruket av svenskt snus och uppkomsten av karies och tandlossningssjukdomar (parodontit) samt olika icke-carcinogena skador på munslemhinnan har studerats i ett stort antal vetenskapliga studier. Snusets olika fysikaliska och kemiska egenskaper såsom pH, innehåll av kemiska komponenter, snusets partikelstorlek och fukthalt kan ha effekt på munslemhinnan och i vissa fall orsaka slemhinneskador s.k. snuslesioner. Huruvida dessa förändringar kan leda till cancer eller förstadier till cancer har varit föremål för vetenskapliga studier.

Några viktiga forskningsresultat rörande svenskt snus:
• Det är inte visat att bruk av svenskt snus orsakar karies.
• Användning av svenskt snus orsakar en reversibel inflammation i tandköttet (gingivit) hos vissa individer. Denna skada uppstår på det ställe som snuset placeras. Det finns ingen studie som visar ett samband mellan bruk av svenskt snus och generell tandlossning (paradontit).
• Tillbakadraget tandkött (gingival recession) förekommer oftare hos användare av lössnus än hos användare av portionssnus.
Denna skada är ej reversibel.
• Snusning orsakar benigna förändringar på munslemhinnan (snuslesioner). Dessa skador uppstår på det ställe på slemhinnan där snusaren placerar snuset.
• Det föreligger ett samband mellan graden av munslemhinneskada och antal nyttjandetimmar per dag, dagskonsumtion och antal år av aktivt snusande.
• När snusare minskar sin dagliga konsumtion eller när användare av lössnus går över till portionssnus minskar graden av munslemhinneskada (både kliniskt och histologiskt).
• Graden av munslemhinneskada ökar med såväl ökande pH som nikotinhalt i snuset.
• Munhålelesioner är reversibla, dvs munslemhinnan återfår sitt ursprungliga utseende efter det att snusbruket upphört.
• Användare av portionssnus har mindre uttalade munslemhinneskador än användare av lössnus.
• Epidemiologiska data visar inte på något samband mellan snusning och allvarliga dysplastiska munslemhinneskador eller precancerösa effekter på munhålan. Detta överensstämmer väl med att inga tumörer eller dysplasier har hittats i munhålan hos de ca 500 snusare som under en längre tidsperiod årligen undersökts.

Cancer

Snusning förknippades tidigare ofta med ökad risk för munhålecancer. Detta ställningstagande var bland annat grundat på resultat från epidemiologiska studier huvudsakligen rörande rökfria produkter från andra delar av världen än Sverige och på det faktum att sådana produkter innehåller ämnen som anses orsaka cancer. Mest omtalade är de tobaksspecifika nitrosaminerna (TSNA), som kan leda till cancer hos försöksdjur. Även svenskt snus innehåller TSNA, om än i lägre koncentrationer än vad många andra rökfria produkter gör. Incidensen av munhålecancer är relativt låg i Sverige och snusning är en frekvent förekommande vana bland män. Svenska forskare har därför ansett det vara angeläget att undersöka om det finns ett samband mellan bruk av svenskt snus och cancer.

Den vetenskapliga litteraturen rörande samband mellan bruk av svenskt snus och munhålecancer inbegriper två nyligen publicerade fall-kontrollstudier. Sambandet mellan snusning och matstrups- och magcancer har undersökts i två fall-kontrollstudier och dödligheten i cancer hos snusare har studerats i en prospektiv kohortstudie.

Några viktiga forskningsresultat rörande svenskt snus:
• Bruk av svenskt snus är inte en riskfaktor för munhålecancer.
• Inget samband har påträffats mellan bruk av svenskt snus och svalg- och matstrupscancer.
• Inget samband har påträffats mellan snusning och olika typer av magcancer.
• Dödligheten i cancer är inte förhöjd hos svenska snusare.

Mag- och tarmsjukdomar

Eftersom snusare ofta sväljer saliven har det varit av intresse att studera sambandet mellan snusning och mag-tarmsjukdomar. Litteraturen omfattar en beskrivande studie rörande snusning och allmän hälsostatus inkluderande magsår och halsbränna och en fall-kontrollstudie rörande snusning och risk för två olika inflammatoriska tarmsjukdomar, Crohns sjukdom och ulcerös kolit.

Några viktiga forskningsresultat rörande svenskt snus:
• Bruk av svenskt snus medför inte ökad risk för magsår.
• Snusare löper en mindre risk för halsbränna än icke-tobaksanvändare.
• Det föreligger ingen ökad risk för Crohns sjukdom eller ulcerös kolit för snusare som aldrig varit rökare.

Hjärt-kärlsjukdomar och typ 2 Diabetes

Sambandet mellan bruk av svenskt snus och hjärt-kärlsjukdomar har undersökts i flera studier. Eftersom snus innehåller nikotin, som är känt för att orsaka ökad hjärtfrekvens och förhöjt blodtryck, har vissa forskare antagit att snusning kan påverka hjärt-kärlsystemet.

Den vetenskapliga litteraturen om sambandet mellan bruk av svenskt snus och olika mått på hjärt-kärlsjukdom omfattar ett flertal beskrivande undersökningar, två fall-kontrollstudier och en prospektiv kohortstudie. De effekter som studerats är allmän hälsostatus, kliniska riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, utveckling av åderförkalkning, högt blodtryck, risk för hjärtinfarkt samt dödlighet i hjärt-kärlsjukdom. Risken för typ 2 diabetes har undersökts i en populationsbaserad studie.

Några viktiga forskningsresultat rörande svenskt snus:
• Det föreligger ett samband mellan snusning och akuta effekter på hjärt-kärlsystemet såsom akut höjning av blodtrycket och akut ökning av hjärtfrekvensen.
• Det är oklart om snusning är en riskfaktor för högt blodtryck.
• Inget samband har påträffats mellan snusning och åderförkalkning eller riskfaktorer för åderförkalkning.
• Inget samband har påträffats mellan snusning och en förhöjd risk för hjärtinfarkt.
• Motstridiga resultat föreligger om snusning bidrar till en ökad dödlighet i hjärtkärlsjukdom.
• Det kan finnas ett samband mellan hög konsumtion av snus och risk för typ 2 diabetes.

1. Smoking and tobacco statistics 1970-1998. Statistical Report 1999-09-13, VECA HB Statistical Bureau, pp. 13, 66, 80.

2. www.tobaksfakta.org

3. Tobacco Statistics 1970-1998. Statistical Report 1999-09-13, VECA HB Statistical Bureau, pp. 61, 66, 75.

4. Ramström, L.M. Smokeless Tobacco: A Potential Gateway to Smoking. In: Durston, B., Jarnrozik, K. eds. Tobacco and Health 1990: The Global War. Proceedings of the 7th World Conference on Tobacco and Health, 1990. Perth: Health Department of Western Australia, 1991, 451-52.

5. Tobacco Statistics 1970-1999. Statistical Report 2000-09-18, VECA HB Statistical Bureau, p. 12.

6. Peto, R., Lopez, A.D., Boreham, J., Thun, M., Heath, C. Jr. Mortality from smoking in developed countries 1950-2000. Oxford University Press, 1994, p. A61.

7. Peto, R., Lopez, A.D., Boreham, J., Thun, M., Heath, C. Jr. Mortality from smoking in developed countries 1950-2000. Oxford University Press, 1994, pp. A60-61, A68-69.

8. Swedish Cancer Registry, 1998.

9. Lewin, F., Norell, S.E., Johansson, H., Gustavsson, P., Wennerberg, J., Björklund, A., Rutqvist, L.E. Smoking tobacco, oral snuff, and alcohol in the etiology of squamous cell carcinoma of the head and neck. Cancer, 82, 1367-75 (1998).

10. Schildt, E.-B., Eriksson, M., Hardell, L., Magnusson, A. Oral snuff, smoking habits and alcohol consumption in relation to oral cancer in a Swedish case-control study. Int. J. Cancer, 77, 341-6 (1998).

11. Ye, W., Ekström, A.M., Hansson, L.-E., Bergström, R., Nyrén, O. Tobacco, alcohol and the risk of gastric cancer by sub-site and histologic type. Int. J. Cancer, 83, 223-9 (1999).

12. Lagergren, J., Bergström, R., Lindgren, A., Nyrén, O. The role of tobacco, snuff and alcohol use in the aetiology of cancer of the oesophagus and gastric cardia. Int. J. Cancer, 85, 340-6 (2000). 13.

13. Bolinder, G., Alfredsson, L., Englund, A., de Faire, U. Smokeless tobacco and increased cardiovascular mortality among Swedish construction workers. Am. J. Public Health, 84, 399-404 (1994).

14. Huhtasaari, F., Lundberg, V., Eliasson, M., Janlert, U., Asplund, K. Smokeless tobacco as a possible risk factor for myocardial infarction: A population-based study in middle-aged men. J. Am. Coll. Cardiol., 34, 1784-90 (1999).

15. Eliasson, M., Lundblad, D., Hägg, E. Cardiovascular risk factors in young snuff-users and cigarette smokers. J. Int. Med., 230, 17-22 (1991).

16. Steen, T. Helserisikoen ved snusbruk. Tidskr. Nor. Laegeforen., 116, 625-7 (1996).

17. Ahlbom, A., Olsson, U.A., Pershagen, G. Hälsorisker med snus. SoS-rapport 1997:11, 28 (1997).