Svenskt snus i världen. Charles Lindbergh blev 1900-talets första stora hjälte när han 1927 ensam flyger Spirit of St. Louis över Atlanten mellan New York och Paris. Det har sagts att den svenkättlade Charles Lindbergh blev en stor snusfantast efter att ha provat det på en av sina resor till Europa.

Sammanfattning - Svenskt Snus

Svenskt Snus är en fuktig till halvfuktig, mald tobaksprodukt som används innanför överläppen och som förekommer i form av lössnus och portionsförpackat snus. Båda formerna finns i olika smakvarianter.

Svenskt Snus tillverkas av utvalda, i huvudsak lufttorkade tobakssorter, vatten, salt och arom- och smaktillsatser. Svenskt Snus pastöriseras i en värmebehandlingsprocess som uppfyller de svenska kraven för tillverkning av livsmedel. Svenskt Snus har en dryg 150-årig tradition i Sverige.

SVENSKT SNUS & HÄLSA

I vetenskap och media

Umeå universitet
Snus ger inte cancer i munhålan

Fredagen den 20 november försvarar Elsy-Britt Schildt, Institutionen för onkologi, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln Orsaksfaktorer för munhålecancer. Disputationen äger rum kl 10.00 i Sal B, Tandläkarhögskolan 9 tr.
Fakultetsopponent: docent Gunnar Steineck, Klinisk epidemiologi, Institutionen för Onkologi och Patologi, Karolinska Institutet, Stockholm.
Elsy-Britt Schildt är född och uppvuxen i Karlskoga, Värmland. Hon tog läkarexamen vid Karolinska Institutet 1984 och är utbildad onkolog vid Norrland Universitessjukhus i Umeå där hon tjänstgjort under 10 år och fullgjort sin forskarutbildning. Sedan snart fyra år tjänstgör hon vid onkologiska kliniken vid Lunds Universitetssjukhus.

Orsakerna till uppkomsten av cancer i munhålan är otillräckligt kända. Tobaksrökning och alkohol är beskrivna som riskfaktorer i tidigare studier från olika länder. Snusets roll har blivit mycket omdiskuterad efter det att amerikanska studier påvisat ökade risker. Olika möjliga riskfaktorer, inklusive svenskt snus, har i det här avhandlingsarbetet undersökts i en omfattande fall-kontrollstudie. Någon överrisk för munhålecancer hos snusare har inte kunnat påvisas. Rökning bekräftades däremot som en klar riskfaktor.

Vad beträffar alkohol visar resultaten en betydande överrisk för munhålecancer hos högkonsumenter av öl och sprit men inte av vin. Återkommande herpesinfektioner i munhålan och på läppen visades vara en oberoende riskfaktor för cancerutveckling i munhålan och framför allt när infektionen är belägen på läppen. Tandproteser, tandbryggor eller olika tandfyllningar gav inga överrisker för munhålecancer, inte heller upprepad röntgen av munhålan.

Vad beträffar yrkesrisker pekar resultaten på en ökad risk för munhålecancer hos verk-stadsssnickare och pappersmassearbetare. En ökad risk sågs också hos de individer som var exponerade för fenoxisyror. På grund av samvariation med tobak och alkohol måste dock resultaten tolkas med försiktighet.

Exponeringsdata har vidare jämförts med uttryck av proteinet p53, proliferationsmarkörerna PCNA och Ki-67 liksom onkgenen bcl-2, utan att något tydligt korrelationsmönster påvisats. Dessutom har en ny oväntad ej slumpmässig deletion (förlust av kromosomdel) i p53 genen hos en grupp av cancerfallen påvisats. Kvinnor var överrepresenterade i denna grupp som för övrigt tycktes sakna tydliga riskfaktorer för munhålecancer som till exempel rökning.

Elsy-Britt Schildt nås på tel: 046-17 75 20. Onkologiska kliniken, Lunds universitetssjukhus

Marit Andersson

LÄKARTIDNINGEN, Nr 28-29 – Vol 100 10 juli 2003
Snus mindre farligt än rökning för hjärta och kärl
Fel gömma vetenskap som inte bekräftar hypotes

Kjell Asplund
professor i medicin, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå

Rökare som går över till snus gör en hälsovinst från hjärt–kärlsynpunkt. Om vi blundar för detta faktum riskerar vi att hamna i samma förtroendekris som när det gällde snus och cancer. De vetenskapligt välbelagda negativa hälsoeffekterna av snus är det tunga nikotinberoendet och munhåleförändringarna. Det duger som medicinsk information. Men att gömma undan den vetenskap som inte bekräftar ens hypoteser – det duger inte!

Den forskning som inte kan belägga snusets farlighet spelar Swedish Match i händerna och är ansvarslös, menar Gunilla Bolinder och Göran Boethius (GB &GB) i sin kommentar (Läkartidningen 26–27/2003, sidorna 2310-1) till min översikt om kunskapsläget kring snus och hjärt–kärlsjukdom [1].
Är det är fel att publicera och sammanställa resultat som tobaksindustrin skulle kunna utnyttja till sin fördel? GB&GB förefaller tvärsäkra i sitt svar.
Mer forskning behövs, lyder en mellanrubrik i GB&GBs kommentar. Det är lätt hålla med. Som framgår av min översikt ökar nu den vetenskapliga dokumentationen över snusets effekter på hjärta och kärl ganska snabbt. Det finns ett mycket övertygande underlag för att säga att snuset är mindre farligt än rökning ur hjärt–kärlssynpunkt. Kunskapssammanställningen visar också att påståendet att snus ger manifest aterotrombotisk sjukdom (hjärtinfarkt, stroke, aterosklerotiska förändringar i karotis- och femoralartärer) bygger på bräckligt vetenskapligt underlag.
Mer forskning behövs alltså, enligt GB&GB. Men om resultaten av denna forskning inte stödjer hypotesen om snusets skadeverkningar, då blir den oansvarig, då behövs den inte. Det är inte en konsekvent hållning.

MONICA-studien
Data från MONICA-studien visar att 42 procent av svenska snusare är före detta rökare och 18 procent är blandbrukare, dvs både röker och snusar. Blandbrukarna röker färre cigaretter än de som enbart röker. Epidemiologiska kartläggningar inom ramen för MONICA-studien i norra Sverige talar emot GB&GBs hypotes att snuset saknar betydelse för den minskade rökningen (Figur 1).

Varningstext fick tas bort
Översikten i Läkartidningen visar att rökare som går över till snus gör en hälsovinst från hjärt–kärlsynpunkt. Om vi blundar för detta riskerar vi att hamna i samma förtroendekris när det gäller hjärt–kärlsjukdom som tidigare när det gällde snus och cancer. Socialstyrelsens tvärsäkra »Snus ger cancer« på alla dosor fick under lätt förödmjukande former tas bort när resultaten från stora svenska studier blev tillgängliga. Ingen av studierna kunde bekräfta någon klar överrisk för orofaryngeal cancer eller ventrikelcancer [2-4] eller för all cancerdöd sammantagen [5].
Vi läkare och forskare kan inte med trovärdigheten i behåll marknadsföra snusets farlighet för hjärta och kärl på lös vetenskaplig grund och med hjälp av effekter på enstaka intermediärvarabler. De vetenskapligt välbelagda negativa hälsoeffekterna av snus är det tunga nikotinberoendet [6] och munhåleförändringarna (leukoplakier och blottade tandhalsar) [7]. Ännu opublicerade data visar också på negativa effekter på fostret om modern snusar under graviditeten. Det duger som medicinsk information. Men att gömma undan den vetenskap som inte bekräftar ens hypoteser – det duger inte!
Att så mycket kraft läggs på att bekämpa snuset riskerar att skada kampen mot den stora fienden med massivt belagda skadeverkningar – rökningen.

Prillan är hälsosam, Aftonbladet, 2002-09-01
Professor: Snus räddar svenskar från lungcancer
Prillan räddar svenska män från lungcancer.
Det menar professor Michael Kunze i Österrike.
- Sverige kan skatta sig lyckligt som har snus, säger han.
Cancerstatistik från Sverige och Österrike talar sitt tydliga språk. Var tredje österrikisk man röker men bara var femte svensk. Därför drabbas österrikarna av lungcancer dubbelt så ofta som svenskarna.
- Det är fullständigt galet att tillåta cigaretter och istället bannlysa en i praktiken ofarlig produkt som snus, säger Michael Kunze till Svenska Dagbladet.
Han är chef för Institutet för socialmedicin vid universitetet i Wien.
Vanesnusaren och programledaren Lasse Kronér är skeptisk.
- Jag har svårt att tro att snus är bra. Det innehåller mycket nikotin och är beroendeframkallande.
Men Kunze menar att risken att få cancer av snus är liten. Han tycker att snusförbudet ska bort.
- Snus är på det hela taget fördelaktigt för folkhälsan, säger han till Svenska Dagbladet.
Snus är förbjudet i resten av EU, men Sverige har dispens. Användningen har ökat de senaste åren. Nästan var femte svensk man i vuxen ålder snusar i dag - och allt fler svenska kvinnor går också över till snus.
Samtidigt röker allt färre. År 1980 rökte 36,3 procent, 1998 bara 17,1 procent.
Kunzes undersökning presenteras i morgon på en internationell cancerkonferens i Wien.

Snus, rökning och alkohol som riskfaktorer för munhålecancer. Elsy-Britt Schildt, Mikael Eriksson, Lennart Hardell, Anders Magnusson. Institutionerna för onkologi, Norrlands universitetssjukhus, Umeå och Universitetssjukhuset i Lund, Onkologiska kliniken, Regionsjukhuset, Örebro, Yrkes och miljömedicinska kliniken, Regionsjukhuset, Örebro.
Man har här undersökt samtliga fall av munhålecancer i norra sjukvårdsregionen under åren 1980-89 och jämfört med lika många kontrollpersoner. "Slutsats: Denna studie bekräftar tidigare visat samband mellan munhålecancer och daglig konsumtion av öl och sprit, men ej av vin. Exponering av alkohol uppvisade i denna studie det starkaste sambandet med munhålecancer. Studien visar också samband mellan rökning och cancer i munhålan. Däremot kan ej någon överrisk för munhålecancer iaktagas hos aktiva eller f d snusare, dock kan en svag men ej signifikant överrisk för läppcancer ses hos denna grupp.

Ur intervju med professor Freddie Lewin, Dr i Onkologi, Överläkare på Södersjukhuset:
"Visst finns det cancerogena ämnen i snus. Men nu har vi ju i ett mycket storskaligt experiment, som omfattar 2,5 miljoner invånare, sett efter om det leder till fler cancerfall och det gör det inte. Vi har inte bevisat att snus är ofarligt men att det är oerhört sannolikt att det är oerhört mycket mindre farligt än tobaksrökning".
När det gäller Socialstyrelsens varningsetiketter menar Lewin att stämpeln på snusdosorna är olycklig och tillägger: "Att gå ut med påståenden och direktiv på lös grund sänker folks tilltro till myndigheter och det kan ju inte vara vad de vill"

Ur en intervju i Göteborgs-Posten i april 94 med Professor Tony Axell.
I Tobaksbladet som ges ut av Aktionsgruppen Tobaksfritt Göteborg påstås att snusning ger fler hål i tänderna. Professor Axell svarar: Detta är en myt. Snarare förhåller det sig tvärtom i och med att snus skapar en basisk miljö i munhålan. Inte heller uppstår tandlossning av snus som det gör av rökning. Däremot sker en tillbakadragning av tandköttet.

Snus skyddar mot magsår, SVT, 2003-03-30
Snus som skydd mot magsår. Ja, enligt resultatet av ett forskningprojekt som bedrivits vid Kalix sjukhus kan det vara möjligt. Tusen friska vuxna från Haparanda och Kalix har undersökts för att hitta mag- och tarmsjukdomar. Å bland 100 snusare hade inte en enda magsår. När det däremot gäller rökare så hade fler av dom magsår än vad forskarna förväntat sig. Enligt dom kan det vara ämnen i snuset som gör att den bakterie som orsakar magsår inte trivs.

Sydsveska Dagbladet, 030611
Snus orsakar inte slaganfall

En studie av män från Norrbotten och Västerbotten visar att snusning innebär en lägre risk för hjärt- och kärlsjukdom än vad rökning gör - trots att snusaren får i sig lika mycket nikotin som rökaren. Risken att bli beroende är också ungefär lika stor för båda kategorierna.

Båda sätten att använda tobak innebär att hjärtat slår snabbare och att blodtrycket stiger.

Men det verkar inte vara nikotinet i sig som orsakar slaganfall (stroke), hjärtinfarkt eller åderförkalkning.

- Det verkar som det är förbränningen av tobak och tobaksröken som ger de stora negativa effekterna.

Nikotinet skapar främst ett starkt beroende, säger Kjell Asplund, professor i medicin vid Umeå universitet och den som ligger bakom studien.

Rapporten visar att rökare löper dubbelt så stor risk att drabbas av slaganfall som icke-rökare. Tidigare forskningsresultat visar att risken för hjärtinfarkt är tre till fyra gånger så stor, berättar Asplund.

En orsak till att tobaksrök är så mycket skadligare kan vara att vissa av de cirka 2 500 kemiska substanser som ingår i tobak tas lättare upp genom luftvägarna än via munnens slemhinnor. Andra skadliga beståndsdelar som kan ha betydelse för utvecklingen av hjärt- och kärlsjukdomar bildas dessutom enbart när tobaken förbränns.

- Dessa kan delas in i grupper där både så kallade polycykliska kolväten och oxidativa gaser påskyndar åderförkalknings- och proppbildningsprocessen, säger han.

Enligt Asplund tänker man nu gå vidare med att studera ett eventuellt samband mellan snus och diabetes.

- Det finns vissa tecken på att nikotin kan orsaka diabetes, säger han.

(Källa: Sydsvenska Dagbladet, www.sydsvenskan.se, 030611

UNIK KVALITET (Swedish Match)

GothiaTek och det svenska snuset
Tillverkningsprocessen för svenskt snus skiljer sig från de processer man använder i andra länder. Det beror bland annat på att Svenskt snus lyder under livsmedelslagen. Detta innebär att de tillsatser som används är godkända livsmedelstillsatser, samt att den hygieniska standarden är hög. Utöver detta har Swedish Match också tagit fram en egen kvalitetsstandard, GothiaTek®.

Svenskt snus är en unik produkt som väsentligt skiljer sig från de flesta andra rökfria tobaksprodukter. För att säkerställa denna unika kvalitet har Swedish Match utvecklat en kvalitetsstandard för våra snusprodukter. Standarden heter GothiaTek®, och är en garanti för att konsumenten alltid ska kunna vara säker på att Swedish Match produkter är kontrollerade och håller högsta kvalitet i alla led, från tobaksplanta till konsument.

GothiaTek® är resultatet av en lyckosam implementering av årtiondens forskning på Svenskt Snus. Denna forskning har lett till en unik tillverkningsprocess, unika produkter och för tobaksvärlden unika vetenskapliga forskningsrapporter. Standarden ställer stränga krav på tillverkningsmetoder samt högsta tillåtna halter av de skadliga ämnen som finns naturligt i tobaksplantan.

För dig som konsument är GothiaTek® inte bara en kvalitetsstandard utan även ett löfte att tillverkningen av Swedish Matchs snus alltid baseras på senaste tillgängliga kunskap avseende val av råvaror och tillverkningsmetoder.

FRÅN FRÖ TILL DOSA (Swedish Match)

Arom och smak
Du som snusar har säkert ett favoritmärke, men har du funderat över vad det är som gör det till ditt favoritmärke? Det färdiga snusets arom och smak påverkas av flera faktorer; valda tobakssorter, tillverkningsmetod samt vilka smakämnen som tillsätts. Tobakens smak, i sin tur, avgörs av frösort, odlingsplats samt hur tobaken torkas. Tillverkningsprocessen påverkar smaken genom en värmebehandlingsprocess som ger en rundare och mer mogen arom och smak. Slutligen tillsätts väldoftande oljor, t.ex. rosen- geranium- och citronlija som påverkar snusets aromprofil. Hela tillverkningsprocessen för svenskt snus regleras genom Swedish Matchs egen kvalitetsstandard, GothiaTek®.

Tobak
Svenskt Snus tillverkas huvudsakligen av lufttorkade tobakssorter av högsta kvalitet. Tobaken köps från tobaksbönder i Nord- och Sydamerika samt Asien men även från olika länder i Afrika och Europa. I ett enda snusrecept kan det ingå mer än 20 olika tobakssorter, utvalda för att ge snuset en speciell karaktär.

För att uppfylla GothiaTek-kraven krävs en systematisk kontroll av tobakens sammansättning. Efter flera decennier av forskning har Swedish Match utvecklat odlings- och torkningsmetoder för tobaken, och på flera håll i världen odlas nu tobak efter våra instruktioner.

För att säkra tobaksinköpens kvalitet används ett "earlywarning system”, som innebär att prover av tobaken tas ur böndernas lador och analyseras. På det sättet får vi reda på den kemiska sammansättningen, och Swedish Match kan avstå från att köpa tobak som inte uppfyller kraven enligt GothiaTek.
Tobakens kvalitet och kemiska sammansättning är avgörande för att produkterna ska uppfylla kraven i GothiaTek-standarden. Samtliga ämnen som inte är önskvärda i det svenska snuset kommer från tobaken. (Läs mer på sidan Unik kvalitet.)

Tillsatser
Vid beredning av snus är de huvudsakliga ingredienserna utöver mald tobak, vatten, salt (vanligt koksalt) och natriumkarbonat. Dessutom ingår aromämnen och fuktbevarande ämnen.

Saltet tillsätts av två skäl, dels för sin smakeffekt, dels bidrar det till en förlängd hållbarhet hos snuset. Natriumkarbonat används för att ge snuset sin karakteristiska smak och arom vilket medför att snusets pH-värde blir svagt basiskt. Natriumkarbonatet omvandlas direkt vid tillsättningen till bikarbonat, som man alltså finner i det färdiga snuset.

Aromämnen består av naturliga eller syntetiska aromämnen som är godkända för att använda i livsmedel. Aromämnena tillsätts i de flesta fall i form av alkohollösningar. Merparten av den tillsatta alkoholen avdunstar under tillverkningen och endast spårmängder blir kvar i snuset.

Fuktbevarande ämnen tillsätts för att förhindra uttorkning. Två sådana används i snustillverkningen, glycerol och propylenglykol. Båda har även en viss konserverande effekt då de sänker snusets så kallade vattenaktivitet och därmed försvårar för bakterier att växa i snuset.

Tillverkning
Tillverkningen av Svenskt Snus enligt GothiaTek sker i tre huvudsakliga steg: malning, beredning och packning. Under tillverkningsprocessen påverkas smakprofilen genom att konsistensen varieras mellan de olika recepten. Exempelvis avger ett poröst snus smak snabbare än ett mer kompakt snus.

Malning
Tobaken luckras upp, torkas och matas in i en kvarn där den mals. Den malda tobaken siktas i grov-, mellan- och finmjöl. Beroende på recept skickas olika mängder till en blandningssilo, där snusmjölet blandas. Varje mjölsort förvaras i en separat silo, och hämtas automatiskt när snus ska tillverkas.

Beredning
Snustillverkningen styrs av en processdator. Beredningen startar med att tobaksmjöl vägs upp och transporteras till slutna blandare. Vatten och salt tillsätts under omrörning varefter snuset värms upp. Snusblandningen varmhålles med hjälp av datorn, som styr temperatur och omrörning enligt ett bestämt program. Denna del av processen kallas traditionellt för svettning och kan liknas vid pastörisering.

När varmhållningen är avslutad kyls snuset och övriga ingredienser tillsätts. Prover tas ut för kvalitetskontroll. Om alla mätvärden är godkända, är satsen klar att packas.

Packning av lössnus
Fyllning av dosor sker i automatiska packmaskiner. De fyllda dosorna försluts med ett lock. Därefter vägs dosorna. Färdigpackade dosor förses sedan med etiketter. Dosorna sammanförs i "stockar" om 10 dosor som krympfilmas och packas i kartonger.

Packning av portionssnus
Packning av portionssnus kräver en mer komplicerad process. Portionerna mäts upp och förs in i en strumpa av cellulosafiber. Portionerna förseglas och klipps isär. Färdiga portionsprillor fylls i en plastdosa varefter lock sätts på. Därefter vägs och etiketteras dosorna.

Förpackningsmaterial
För lössnus används huvudsakligen paraffinbelagda pappdosor. Vid tillverkning av pappdosorna används papp av två olika kvaliteter, en för sargen och en för dosans botten. Locken är av polypropenplast.

För portionssnus används plastdosor av polypropen. Portionssnuset är mer känsligt för uttorkning än lössnuset, främst beroende på att mängden snus är mindre i portionssnusdosan. Användandet av plastdosa för portionssnuset är därför i första hand betingat av hållbarhetsskäl.

Hållbarhet

Hur håller man snuset färskt?
Hållbarheten hos Svenskt Snus beror av en mängd faktorer bl.a. vattenhalten. Lägre fukthalt ger en längre hållbarhet. Fuktigt snus har en begränsad hållbarhet och bör därför inte förvaras i rumstemperatur längre än ett par veckor. Torra miniprillor har inte denna begränsning.

Allmänt rekommenderas att förvara fuktigt snus i kylskåp. Snuset är då mycket hållbart och kan lagras i åtskilliga veckor.

Vill man förvara snus under längre tid bör det frysas. Då kan man förvara snus i åtminstone ett år. Det enda som kan hända i nedfruset snus är att det torkar ut. Därför bör man förpacka dosorna i en fukttät fryspåse. Upptining av snus i pappdosa ska ske i kylskåp för att förhindra att kondensfukt löser upp limmet som håller ihop dosan. Plastdosan är inte lika känslig för yttre fuktpåverkan och kan tinas i rumstemperatur.

Produktförändringar under lagring
De förändringar som kan inträffa i snus under lagring är desamma som för många andra vattenhaltiga livsmedel.
- Uttorkning, dvs. avdunstning av vatten.
- Arom- och smakförändringar som sker när produkten blir gammal.
- Inverkan av mikroorganismer såsom bakterier eller mögel.

Uttorkning drabbar alla produkter med högt vatteninnehåll och kan endast förhindras med en helt tät förpackning. Fuktigt snus innehåller normalt mellan 50 - 60 % vatten och klarar därför en viss fuktförlust innan snuset upplevs som alltför torrt. Lössnus säljs i Sverige i en vaxad pappdosa, som vid normal omsättningshastighet i handeln är tillräckligt bra för att bevara snusets fukthalt. Fuktigt portionssnus är känsligare från uttorkningssynpunkt och säljs därför i plastdosa, som är en tätare förpackning.

Arom- och smakförändringar yttrar sig bl a i att snuset blir avslaget och mildare i smaken och om snuset blir riktigt gammalt uppstår en unken arom. Den främsta anledningen till dessa förändringar är inverkan av luftens syre. Dessa lagringsförändringar är mycket temperaturberoende varför det alltid är att rekommendera att förvara snus i kylskåp vid längre tids lagring.

Hållbarhetsproblem på grund av bakterier eller mögel i snuset är ovanliga. Tillverkningsprocessen oskadliggör normalt tobakens naturliga mikroflora genom den värmebehandling (pastörisering) som snuset genomgår. Snuset blir i likhet med mjölk och andra pastöriserade livsmedel dock inte helt sterilt och om snuset förvaras alltför varmt finns en liten risk för bakterieväxt. Det skall dock ska påpekas att vi aldrig funnit några sjukdomsalstrande bakterier i snus.